Arkivet uppdaterat!

Träningshäfte med facit finns nu i arkivet.

Frågestund i kväll igen

Mejla mig dina frågor inför provet. Jag försöker att svara på så många som möjligt.

Orientering

I dag var det inga lektioner på eftermiddagen, i stället var det orientering, som våra pigga idrottslärare Peter och Per hade ordnat.

Perfekt höstväder

Jag var också ute i skogen och smög.

Hur går det med pluggandet?

Bra, hoppas jag. Om du har kört fast kan du mejla din fråga till mig. I kväll svarar jag på så många mejl som möjligt.

Antal atomer

Så här såg det ut när vi tränade på att skriva antal atomer.

(Jag känner att bloggen har blivit lite rörig. Inläggen kommer lite huller om buller och inte i någon logisk ordning. Hoppas ni har överseende med det. Jag ska skärpa till mig.)

Hälla luft, hälla koldioxid och försiktigt spruta syre över ett ljus

På botten av en glasbägare ställde vi ett tänt värmeljus. Sedan undersökte vi vad som hände när man

1. hällde luft i bägaren. Inget händer ljuset brinner som vanligt.
2.  hällde koldioxid i bägaren. Ljuset slocknar när man håller koldioxid över det eftersom koldioxiden är tung och lägger sig över ljuset och hindrar syret att nå lågan. Lågan kvävs.
   
3.  försiktigt sprutade syrgas över lågan. Ljuset började brinna med ett skarpare och intensivare ljus. Syre underhåller förbränningen. Mer syre -> Bättre förbränning.
   

Vätgasballong, koldioxidballong och luftballong

Vi har pratat en hel del om vätemolekylen, H₂ och om koldioxidmolekylen, CO₂ så det kändes som att det var på tiden att vi bekantade oss lite närmare med dessa två.
Jag fyllde en ballong med vätgas, H_2, en ballong med koldioxid, CO₂ och en med luft. Sedan släppte jag dem i klassrummet.

Vätgastuben i kemipreppen

• Koldioxidballongen föll tungt ned i golvet - det syntes tydligt att koldioxid är en tung gas. 
• Vätgasballongen for direkt upp i taket - vätgas är en lätt gas.
• Luftballongen dalade långsamt ned mot golvet.

Så här såg det ut när vätgasballongen lättade:

Jag hade även en reservvätgasballong med mig och den lät vi gå till väders utomhus.

Vetenskapshistoria

Jag mejlade ut målbeskrivningen till provet tidigare i dag. En av punkterna handlar om vetenskapshistoria, att man ska kortfattat, med hjälp av några årtal som hållpunkter ska kunna berätta om hur tänkandet har utvecklats. Här får ni lite hjälp på traven med det:

För mer än 2000 år sedan
Man trodde att allt bestod av de fyra elementen, luft, vatten, eld och jord jord. Det fanns inga apparater att undersöka det med, så man tittade och tänkte mycket.

Fram till 1600-talet
Man trodde att man kunde blanda till vad som helst, bara man hittade den rätta blandningen av de fyra elementen. Man hade förstoringsglas att undersöka med.

Från 1600-talet
Man gör experiment och har hjälp av mikroskop. Man förstår att det finns fler än fyra ämnen. Man kallar de minsta byggstenarna för atomer.

Från 1800-talet
Man vet att atomer består av ännu mindre delar. Det har Marie Curie upptäckt genom experiment.

2000-talet
Vi kan undersöka atomens smådelar. Vi har datorer till hjälp.

Om du vill läsa mer om detta kan du läsa i din  fysik- och kemibok på sidorna 8 och 9.

Arkivet

Jag ligger efter med bloggandet. Medan jag kommer i kapp kan ni titta in i arkivet, där har jag lagt upp arbetsuppgifter som vi har kämpat med på lektionerna och facit till dessa, bra va? Tyvärr kan jag bara lägga upp uppgifter som jag själv har tillverkat där. Arkivet kommer att fyllas på med användbara saker efter hand.

Här är det:


Arkivet - no i sexan

Kluriga uppgifter

Det kanske verkar som om vi bara håller på och tillverkar molekyler i olika material på nolektionerna, men så är det inte. Vi har även tittat på bilder av olika molekyler och funderat på:

• hur många grundämnen som ingår i molekylerna.
• hur många atomer som finns i varje molekyl.
• hur många molekyler som bilden visar.

Molekylplansch

Vi har även tillverkat molekylplanscher:

 

 De kan vara bra att ha när man skata hem och plugga in de olika molekylerna. Lermolekylerna med sina namnskyltar är svåra att transportera hem, de går så lätt sönder. Dessutom blandar de i hop sig huller om buller och det blir ett sjå att reda ut vilken molekyl som är vilken.

De här molkeylerna har vi numera koll på:

Vätemolekyl, H₂

Syremolekyl, O₂

Vattenmolekyl, H₂O

Kolmonoxidmolekyl, CO

Koldioxidmolekyl, CO₂

Molekylutställning

Skoljoggen

Onsdagen den 9/9

I dag hade vi ingen lektion eftersom det var skoljoggen, till Kairo och tillbaka.

Molekylutställning

På dagens andra no-lektion började eleverna att förbereda små molekylutställningar.
Först tillverkade vi en låda som vi ska förvara molekylerna i. Lådan vek vi av ett kvadratiskt papper utan att klippa eller tejpa. Det är lite knepigt och pilligt, men alla fick till det. Om du är sugen på att vika en låda hemma och har glömt bort hur man gör kan du titta här. Där finns en bra beskrivning.
Sedan tillverkade vi molekylerna i modellera; syremolekyl, vätemolekyl, koldioxidmolekyl, kolmonoxidmolekyl, och vattenmolekyl. Slutligen ska varje molekyl ha en namnskylt där dess namn och kemiska beteckning står. Vi blev inte riktigt klara, så slutresultatet får ni se en annan dag.

Under arbetets gång såg det ut så här:

Grundämneslotteri
Var och en  fick dra en lott. När eleverna vecklade upp sin lott hittade de en kort text om ett välkänt grundämne, till exempel järn. Eleverna fick sedan välja ut fyra intressanta fakta om sitt grundämne från texten på lotten och skriva ned dessa i anteckningsboken, och inte nog med det! Nej, sedan gällde det att på ca 7-8 minuter försöka lära sig de fakta man valt utantill. Ganska tufft.

 När tiden var ute drog vi lott om vem som skulle redovisa först. Många av er var duktiga på att komma i håg och berätta utantill om ert grundämne. Kul!

Läxförhör, periodiska systemet och Mendelejev

Måndag 7/9

Skriftligt läxförhör
Jag började med att förhöra läxan. De flesta hade läst på, men fem personer hade inte gjort det av olika anledningar.

Periodiska systemet
Vi tittade på periodiska systemet. Det visar alla olika sorters atomer som finns. Varje atomsort kallas för grundämne. Vi konstaterade att de allra flesta grundämnen som finns är metaller.


De ämnen som liknar varandra står nära varandra i periodiska systemet.

Varje elev fick ett eget periodiskt system. Vi färglade metallerna med gult, halvmetallerna med grönt och icke-metallerna med blått. Sedan letade vi upp våra gamla bekanta och ringade in dem. Som gamla bekanta räknas dessa; syre, kol, kvicksilver, tenn, järn, koppar, silver, och guld.

Jag berättade lite om Dimitrij Mendelejev, ryssen som kom på att man kunde sortera alla grundämnen efter vikt och egenskaper, i ett periodiskt system.

Mendelejev - periodiska systemets konstruktör



Dimitrij Mendelejev växte upp med sin ensamstående mamma i Sibirien, Ryssland i mitten av 1800-talet. Hans mamma, som drev en tvålfabrik, såg till att Dimitrij fick studera kemi. Tyvärr blev han tvungen att resa långt med tåg för att komma till städer där han kunde studera. På tåget lade Dimitrij ofta patiens när han blev uttråkad.

 Kemistudierna flöt på bra och Dimitrij var nöjd med livet. Han fick vara med på en stor kemikonferens i Tyskland. Kemister från när och fjärran kom dit och berättade om nya grundämnen som de hade upptäckt. Efter konferensen fick han en snilleblixt- han kom på att han skulle skriva ned alla kända grundämnen på små lappar som han sedan kunde lägga ut på ett bord, gruppera och flytta runt som han ville. Nästan som patiens. Dimitrij tänkte att han kunde sortera ämnena efter deras egenskaper, och efter hand växte det periodiska systemet fram.

Mer om atomer och molekyler

Repetition
Jag hade gjort i ordning ett repetitionspapper som handlade om atomer och molekyler,så klart. Var och en fyllde i han/hon kom i håg. Sedan gick vi igenom det tillsammans för att vara säkra på att allt blev rätt.

Kemiträningshäftet

Kemiträningshäftet gjorde vi klart. De som var snabba fick lära sig några extra  grundämnen att lära sig. Till dem som var snabba hade jag tagit med mig första delen av ett kemiprov för skolår 7. Ni klarade redan flera uppgifter!

Anteckningsboken
För att få allt det nya att fastna ordentligt i hjärnan skrev vi ned detta i anteckningsboken:

(Jag får inte till layouten på anteckningarna här på bloggen, jag skriver allt på tavlan och sedan tar jag ett kort på det)

Kort animerad film

Som avslutninng såg vi en kort film om syre.

Jag har tillverkat en quiz: Träna kemiska beteckningar

Atomer och molekyler

Repetition
Vi började med att tillsammans repetera vad vi lärde oss förra lektionen:

• Allt är uppbyggt av atomer.
• Det finns lite mer än 100 olika sorters atomer.
• Atomerna kan sitta ihop med varandra på många olika sätt.
• Om två eller flera atomer sitter i hop i en grupp kallas det för en molekyl.

Jag lade även till lite nytt:

• Om molekylen består av olika atomer är det en molekyl av en kemisk förening. Exempel:

Molekyl av kemisk förening: Två syreatomer (röda) sitter i hop med en kolatom (svart).

• Om molekylen består av likadana atomer är det en molekyl av ett grundämne. Exempel:

Molekyl av ett grundämne: Två syreatomer (röda) sitter i hop med varandra.

Kemiträningshäftet

Sedan fortsatte eleverna att arbeta i sina häften. Så här ser det ut:

Aneckningar

Den andra lektionen började vi med att inviga våra nya skrivhäften. Vi skrev och ritade om molekyler och atomer. Jag kan tyvärr inte lägga upp anteckningarna här eftersom jag inte får till bilderna och spalterna på ett bra sätt, men jag jobbar på det. Förhoppningsvis går det att lösa.

Animerade kortfilmer
Avslutningsvis tittade vi på några animerade kortfilmer om en kolatom, en vattenmolekyl, en järnatom och om en kiselatom.

Det var allt för idag.